Tillbaka i verkligheten
Nu är jag hemma igen efter att ha haft min första betalda semester sen jag började plugga. Två veckor kunde jag ta ut och det visade sig passa så bra med Hannahs sommarjobb så att vi bestämde oss för att flyga iväg till Thailand i 14 dagar. Så det är där jag har varit den sista tiden.
Vi har verkligen haft en fantastisk semester beståendes av sol och bad, djur och natur, och naturligtvis en massa slappandes och bara njutandes av tillvaron. Vi spenderade en dryg vecka på ön Koh Samui som ligger en timmes flygresa söderut från Bangkok. Då det var vårt första besök till ön visste vi inte från början så mycket om de olika stränderna så vi hamnade på Chaweng, en jättefin strand med ett långt turiststråk liggandes på öns nordöstra sida. Stället är väldigt exploaterat dock och det är svårt att få vara för sig själv när man promenerar omrking på gatorna. Hotellet vi bodde på låg jättebra till i ena änden av stranden så just där var det alltid lugnt och skönt. På gatorna dock var det värre då man ständigt hade folk efter sig som antingen ville sälja något eller "bara" visa vägen till en resturange eller butik. Som det alltid är på sånna ställen med andra ord. Vädret på ön var varierande då vi åkte dit precis mellan sommarsäsongen och regnperioden. Oftast regnade det dock bara på natten och på morgonen så det var inget som störde. Blev man ändå blöt så var det så varmt att kläderna torkade upp snabbt ändå. Första veckan fick vi också äran att besöka öns internationella sjukhus efter att en av oss fått påhälsning av en brännmanet och därefter får ett stort infekterat sår och en efterföljande svullen arm. Måste säga att jag nog aldrig varit med om en så effektiv sjukvård som just där. Från avv vi steg in genom sjukhusdörren så tog besöket inte mer än tio minuter innan vi stod utanför dörren igen med ett omlindat sår, och en påse antibiotika och antihistamintabletter. Fantastiskt.
Koh Samui
Fiskare på Samui
Lamai, en annan strand än den vi bodde vid.
Vattenfall i den del av Samui som fortfarande är natur
Min vänstra hand och en orm som vi hittade i buskarna, en enligt guiden ofarlig sådan. Jag är inte helt övertygad, men liten och söt var den.
Djur på Samuis djurpark.
Ett av Samuis många tempel
Resans andra del bestod av fem dagar i Bangkok, en storstad med lika många invånare som hela sveriges befolkning. Det var varmt, fuktigt och mycket avgaser i luften, men trots det så hade vi det toppen rakt igenom. Vi besökte ett flertal av stadens vackra tempel och spenderade en förmiddag vid det kungliga palatset som också var en fröjd för ögat att se. Man behöver inte vara rojalist för att uppskatta kultur, historia och vackra byggnader. Angående rojalister så verkar det vara ett begrepp som går att applicera på de flesta thailändarna. Överallt ser man folk iklädda t-shirt med det kungliga emblemet på. På taxibilarna står det att läsa "God save the King" och överallt ser man foton på både kungen och drottningen. Filmälskare som vi är så gick vi naturligtvis också på bio i Bangkok och där påmindes vi också om att vi befann oss i ett land där man ska visa respekt för kungen. Innan filmen började visades nämligen en liten patriotisk kortfilm om kungen och då skulle man som biobesökare stå upp i salongen. När kortfilmen väl var slut kunde man sätta sig ner och så började kvällens föreställning. Intressant måste jag säga. Något som också var intressant med Thailand var att veckodagarna har olika färger vilket man kan se på stadens gator då folk ofta går klädda i den aktuella färgen. Tufft.
Bangkok
Tempel i Bangkok
En liggande jätte-Buddha
Det allra flesta människorna vi mötte var jättetrevliga och nyfikna på vilka vi var. Men naturligtvis stötte vi också på de rötägg som gärna skor sig på att man är vilsen turist med inte riktig full koll på läget. På väg till ett köpcenter mötte vi bland annat en person som utgav sig för att vara polis. Han sa att den aktuella dagen var buddistisk helgdag och att köpcentret vi skulle till därför var stängt och vi istället kunde gå iväg till ett annat ställe som han rekommenderade. Medvetna om att detta fenomen med fleaktig information existerar gick vi trots detta vidare mot vårt mål och upptäkte till vår enorma förvåning att köpcentret var... öppet som vanligt. Se där. Likadant är det med Tuk-tuk förare som får provision för att köra turister till allt från butiker till skrädderier och resturanger. Ibland utan att säga något förrän man upptäcker att chauffören stannat på ett annat ställe än det man önskat. Irriterande. Men som sagt, de allra flesta var helt vanliga människor och mycket trevliga.
Det var en kort resumé av det vi gjort de sista två veckorna.
Men nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Måndag, och om någon timme påbörjar jag en ny arbetsvecka.
