Nästa hållplats: NATO.
Har aldrig tidigare haft något större att invända mot neddragningar inom försvaret, det har tidigare kännts fullt logiskt och rimligt att anpassa sig efter hur världen ser ut idag. Inte förrän nu... Den totala slakten av försvaret som regeringen nu driver igenom kan endast resultera i en sak, till ett fullständigt avskaffande av värnplikten samt att vi som en följd av det så småningom känner oss tvingade att ansluta oss till NATO. Sorgligt men sant.
Jag gjorde lumpen 2004 vid världens ände Boden. Vissa stunder var ren pina och andra stunder var riktigt kul. Onödigt kan tyckas, att slösa bort hundratusentals kronor för att ett gäng helt vanliga finniga ungdomar ska få jaga troll i skogen. Men det fanns ändå en tjusning med det, att lära sig samarbeta i vått och torrt med människor från samhällets alla hörn och klasser. Det kändes på något sätt som en garant för demokratin. Att om alla delar av samhället var del av samma försvar skulle människorna inte kunna vändas emot varandra, samhället kunde ha full insyn i sin försvarsapparat och ingen general med skumma idéer skulle kunna ta sin armé och storma riksdagshuset för egen vinning...
...denna tid är snart förbi. Nu har vi kontraktanställda soldater vid våra regementen och steget är numera inte långt för att vi ska kunna gå över till en fulländad yrkesarmé. Att vi nu halverar antalet regementen i Sverige och gör organisationen ännu mer instabil kommer slutligen användas som ursäkt för att gå med i NATO.
Jag tycker det är solklart, så varför pratar ingen om detta?
DN, Aftonbladet, SvD, SvD2
Läs även andra bloggar om Försvaret, Yrkesarmé, NATO