Idag är det folkomröstning i Venezuela om att ta bort tidsbegränsningen för presidentposten, man vill med andra ord att presidenten ska kunna sitta i mer än två perioder om folket så önskar. Givetvis blir det stort ståhej i bloggar och media där somliga målar upp detta som ännu ett steg mot fulländad diktatur och förtryckarsamhälle. Men vad folk glömmer är att se hur det ser ut i stora delar av västvärlden, inte minst här hemmai Sverige.
Att kunna välja om regeringschefen ett obegränsat antal gånger är för det mesta mer regel än undantag. Det enda som hindrar Reinfeldt från att sitta i 50 år är att moderaterna fortsätter vinna riksdagsvalen och sedan utser honom till statsminister. Precis så vill man att det ska kunna fungera även i Venezuela. Inget konstigt med det med andra ord. Vad som däremot är anmärkningsvärt är att vår statschef sitter på livstid utan att folket har fått säga sitt om saken, men det är ju Sverige och inte Venezuela. Det blir ju lite läskigare när det är en president som vill omfördela landets resurser, öka läs och skrivkunnigheten bland befolkningen, minska fattigdomen, ge fler barn tillgång till skola och utbildning, bygga ut hälso- och sjukvården och liknande. Då är det plötsligt befogat att misstänkliggöra presidentens intentioner med att vilja sitta i fler än två mandatperioder. Satt förresten inte en viss Erlander vid makten i hela 23 år innan han klev av? Då tycker jag att vi åtminstone kan ge Chavez 23 år innan vi börjar klaga.
Uppdatering: Om du har tröttnat på den svenska rapporteringen från Venezuela som med få undantag enbart rapporterar det venezolansk högermedia rapporterar så ska du gå in på svenska Hands off Venezuelas hemsida som rapporterar hela natten lång om hur folkomröstningen utvecklar sig. Vi får hoppas att omröstningen blir lugn utan sabotageförsök från högern.
Uppdatering2: Ja-sidan vann med 54,36% mot 45,63%, inte illa.
SvD2, DN2345, AB, Smp2
Om:
Hugo Chavez,
Venezuela,
Folkomröstning