Kuba har gått till val.
Så vad är då Kuba, denna karibiens pärla med vackra stränder, cigarrer, rom och 50-talsbilar. Tyvärr kan man nte säga att Kuba är en demokrati. Det är ett faktum att demokratin fallerar på flera områden, särskilt om man ser på landet ur en väst-demokratis synvinkel. Men detta gör inte heller Kuba till en diktatur. Det är nämligen så här som debatten brukar se ut. Antingen står revolutionsromantiker och höjer Kuba till skyarna menandes att landet är det enda bland verkliga demokratier samtidigt som man blundar för de brister som landet verkligen har. Eller så spys det galla över allt vad revolution och Kuba heter menandes att revolutionen var ett fiasko från början till slut, Fidel är en diktator usch och fy!
Men någonstans tycker jag att det borde finnas en medelväg. En väg där man kan hylla revolutionen och dess faktiska framgångar samtidigt som man kritiserar de brister i demokratin som också finns. Det är ju som bekant aldrig svart eller vitt. Så vad är då problemet? Jo, problemet är bristen på en nyanserad rapportering från Kuba. Problemet är också en mot mittfåran likriktad politisk skara där samtliga riksdagspartier mer eller mindre i konsensus tagit ställning mot Kuba. Att borgarna kritiserar Kuba förvånar mig inte, så hade det varit även om Kuba var himlen på jorden där alla levde i socialistisk harmoni med varandra. Vad som förvånar mig, och gör mig minst sagt ledsen, är att även vänstern har riktat in sig mot den politiskt korrekta mitten och numera pekar mer på bristen på ett flerpartisystem än på förekomsten av stora och fria sociala rättigheter och ett ekologiskt hållbart samhälle. Vart gick det fel? Behöver det ena utesluta det andra? Vilka ska försvara de framgångar som de facto gjorts på Kuba om inte vänstern? Den mediala rapporteringen är skandalöst enkelriktad. Det enda som tas upp är det politiska systemet och bristen på demokrati. Absolut, jag håller med. Visst är det viktigt. MEN. Varför hör vi inget om CANF - Cuban American Foundation, Luis Posada Carilles, de fem fängslade kubanerna i USA eller om de verkningar som blockaden har haft på Kuba? Varför får vi aldrig se andra sidan av myntet. Varför hör vi inget om Operación Milagro där kubanska läkare kostnadsfritt låter människor i latinamerika få synen tillbaka? Varför hör vi inget om hur Kuba har lyckats bli det enda landet i världen med en ekologiskt hållbar utveckling? Varför kan inte vänstern ta till sig den bild av Kuba som latinamerikas vänster ser som ett föredöme, för det är väl knappast så att vänstern i latinamerika ser bristen på demokrati som ett föredöme, så vad finns där mer?
Kuba har mycket att arbeta med när det gäller demokrati. Landet har som sagt inget flerpartisystem och det är svårt för folk att komma med alternativ till kommunistpartiets politik. Men den demonisering som gäller idag är långt ifrån rättvis. Det kanske behövs en debatt i Sverige om demokrati över huvud taget? Är vårat system komplett där demokratin enbart blomstrar vart fjärde år i september? Däremellan ligger ju tyvärr debatten i dvala. Jag hoppas att vi snart kan lämna den politiskt korrekta mittfåran som inte gynnar någon och driva en radikal vänsterpolitik där vi utan att skämmas både kan försvara och kritisera Kuba.
Mainstreammedia: DN, SvD, SvD - sämsta ledaren på länge?