The Life of Avlo

En röntgensjuksköterskas tankar om livet, universum och allting.

Avlo i Mellanostern - Palmyra

Publicerad 2010-10-12 16:18:58 i Resor

Marhaba, sist jag skrev var jag i staden Hama for att se ett urval av de fantastiska platser som finns i omradet. Men, man ar ju ingen riktig turist om man inte drar pa sig nan j@#la matforgiftning precis da det passar som samst. Vilket jag naturligtvis gjorde nar jag tillsammans med en australiensisk tjej och tva damer fran Danmark lejde en chauffor for att kora runt oss i naromradet. Nagra ruiner, ett gamalt citadell och en borg som anses vara en av varldens vackraste stod pa schemat.

Tidigt pa morgonen akte vi da ivag, glada och forvantansfulla som bara turister kan vara. Vi borjade med ruinerna efter den antika staden Apamea dar man langs med huvudgatan fick njuta av de enorma kolonnaderna som stod uppstallda. Riktigt haftigt att se, i synnerhet en tidig morgon nar kolonnerna ramas in av dimma. Nar vi sen akte vidare tog da den roliga resan slut for min del och ersattes av sex timmars elande och  illamaende och ett standigt in och ut ur bilen. Citadellet vi besokte sedan minns jag inte mycket av, och dagens hojdpunkt den gamla korsriddarborgen Crac des Chevalieres besokte jag forvisso men jag hade tyvarr tankarna pa annat. Det lilla jag sag var dock maktigt. Bittert, men sant hander ju tyvarr. Men ingen ont som inte for nagot gott med sig, nu har jag ju en god anledning att komma tillbaka hit nagon gang.

Foljande dag spenderade jag framst pa rummet pa hotellet i Hama. En liten tur tog jag dock for att se det som gor Hama vart ett besok, de 17 vattenhjulen som star lite har och var i staden. De har statt dar sedan tidig medeltid och var byggda for att med hjalp av akvedukter forsla vattnet vidare till stadens olika delar. Det sorsta ar over 20 m i diameter och de ar gjorda helt i tra vilket skapar ett ganska speciellt ljud da de snurrar. Aven har var folk fantastiskt trevliga, vid ett tillfalle blev jag stoppad av nagra barn som kom gaende - de ville spela fotboll med mig. Det blev dock en kort match. Jag fick bollen, sparkade den till en av killarna som sen vinkade adjo och tog med sig alla sina kompisar darifran. Hmm... Forsoker intala mig sjalv att jag skramde ivag dem med mina briljerande kunskaper i fotboll.

Hur som helst, idag ar jag precis som rubriken avslojar i staden Palmyra. Det var haftigt att se hur naturen under resan dit vaxlade fran det lilla grona som finns i landets vastra delar till mera oken ju langre osterut vi kom, oknen i sin tur vaxlade standigt mellan stenigt, grusigt och sandigt. Vagen vi akte pa gick med fa undantag spikrakt fram utan nagra kurvor. Det var en speciell kansla att, da vi val svangde vanster vid ett vagskal, se skylten mot Bagdad till hoger. Palmyra, eller snarare det antika Palmyra var pa sin tid ett stort centrum for karavanhandeln i omradet och hade goda forbindelser med inte bara arablanderna utan ocksa Kina, Indien och Persien. Det som nu finns kvar ar framforallt en maktig kollonad men ocksa diverse tempel, en amfiteater och mycket annat som skvallrar om den betydelse som staden hade en gang i tiden. Jag kom hit igar eftermiddag och hann darfor inte se sa mycket, idag har jag daremot spemderat storre delen av dagen i omradet som at sa stort att man utan problem hittar platser for sig sjalv trots de hjorder av turister som kommer hit varje dag.

Det var det. Maste for ovrigt tillagga att jag inte kan lata bli att forundras over hur stor betydelse, eller snarare hur standigt narvarande religionen verkar vara har. Jag syftar da inte bara pa boneutropen som ljuder over staden med jamna mellanrum utan ocksa det satt som folk forhaller sig till moskeerna - i mina ogon ser det ut som om folk anvander dem som en allman motesplats och inte bara for att praktisera sin tro. Nar jag besokte den stora mosken i Damascus sag jag barn springa omkring, vuxna som stod och pratade, vissa som till synes verkade komma direkt fran affaren med stora kassar, somliga satt for sig sjalva langs med vaggarna, andra lag och sov... Intressant. Intressant var ocksa motet jag hade med en aldre man i Aleppo. Minns tyvarr inte vad han hette, men han kom fram till mig pa ett torg dar jag satt och pratade med en annan person jag traffat under dagen. Den aldre herren horde att vi pratade engelska och blev darfor nyfiken och kom fram. Vi borjade prata allmant om vad jag sett i Syrien, om Sverige, om krig, Israel, om han och om mig. Efter en stund kom vi in pa religion, han fragade mig om jag var troende och jag forklarade att sa inte var fallet. Han hade mycket svart att forsta detta da han menade att allt vi har runtomkring oss borde vara anledning nog att vara troende. Jag forsokte pa olika satt forklara att Sverige ar ett mycket sekulariserat land och vad jag trodde att detta berodde pa. Det bet inte pa honom utan han menade slutligen att utan tro (islam) kan jag "bara vara en god medborgare men inte en god manniska liksom majoriteten av vastvarldens medborgare som later sina regeringar suga ut mellanostern och varlden". Att vara ateist var inget alternativ, jag var kristen darfor att vastvarlden ar kristet och darmed ocksa lika god kalsupare som alla andra. Vi hade en lang och intressant diskussion och han var ingen idiot pa nagot satt. Efterfoljande dag kom han till hotellet och gav mig en pase dadlar, klappade mig pa axeln och sa att det nog skulle ga bra for mig med till slut. Kanner mig hoppfull.

Imorgon aker jag till Damascus igen for att pa torsdag skaffa mig en ny stampel i passet nar jag korsar gransen till Jordanien - darifran hors vi nasta gang.


Kommentarer

Postat av: Yavuz Çekirge

Publicerad 2011-03-28 19:04:47

Hej,

jag tycker att ditt blog , är spännande- jag bor i Istanbul' och tyckte mycket om photos från mellan ,östern.

Tack

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Avlo

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela